Argentina

FRITIOF OCH CARMENCITA PÅ SPANSKA

Tango Argentino

Tango Samborombón

Samborombón, un pueblito sin calle,

lo no está lejos de Rio de la Plata,

Casi al borde del Atlántico azul y con Pampa

detrás por muchos cientos mil verdes,

Adónde vine montando la caballo una noche en abril,

porque yo quise bailar tango.

Acordeón, violín y mandolín,

Oí del cabaré y yo entré en la sala

Allí en el banco con mantilla

y con una rosa en su pecho/seno

sentía la pequeña, fascinanta Carmencita.

La madre, la anfitriona, sentía en el rincón,

Ella tomó mi fusta, mi pistola y mi mantón

Yo saqué a bailar y Carmencita dijo

gracias Señor, vámos á bailar este tango.

Carmencita, amiga pequeña

Todavía tu me quieres/ yo te gusta

yo podría hablar con tu padre y tu madre,

yo querría casarme/me casado contigo, Carmencita!

No, Don Fritiof Andersson, no venga a Samboromón,

si abriga otras esperanzas en cuanto a mí,

que de bailar tango    

Ah, Carmencita no me haga desengañado

Yo pensé precurarme un curre aqui en la tienda

Cuidarme esmerado, sólo quardar y bregar

no jugar ni brindar

no, únicamente querréte

Dime Carmencita estuviera sólo conmigo

quieres bailar tango.

No, Fritiof usted entiende la música

Pero yo no pienso usted podría estar de dependiente,

y por cierto dijo mi padre justo esta noche

que el sabía, quien que en breve

pediría la mano de su hija.

Un que tiene veintemil vacas,

y una estancia que es grande espantosa

El tiene toros premiados,

el  bueyes, ovejas y chanchos,

y el baila tango maravilloso

Carmencita, amiga pequeña/amigita

Ciudado de hombres ricos!

La dicha nunca vive en toros o vacas

y la no puede comprar con dinero,

Pero mi amor te hace rico

Precureme un en su tienda

Y cuando estamos casados,

tendremos niños guapos

que pueden bailar tango

Evert Taube/ Fritt översatt Hans H med assistans av Kerstin E och Hannes L      

Vänta på mej, Argentina!

Södra delen av Sydamerika har länge funnits i mina tankar som något spännande, något ouppnåeligt, kanske inte precis landet Argentina, för jag visste inte tidigare ländernas inbördes placering på den latinamerikanska kartan. Namn som Patagonien, Eldslandet, Kap Horn har jag dock haft någon hum om, platser inte långt från Sydpolen, på andra sidan jordklotet, långt, långt bort.

Ännu idag svindlar tanken eller kittlar om man så vill, när jag nu vet så mycket mer och står inför mitt livs resa. Till Argentina! Don't cry, vänta på mej istället! Mina förväntningar är stora.

Men jag tar det från början. Min dotter Malins svärmor Kerstin Engqvist gav mej för ett antal år sedan en impuls, jag tror du skulle kunna lära dej spanska sa hon, det är mycket roligare än franskan. Jag kan introducera dej. Sagt och gjort , dan därpå for jag hem till Kerstin i Vallentuna. Hon tände då gnistan till den eld som präglat de senaste åren för mitt vidkommande. Allt spanskt kom sedan den dagen att ta en stor del i mitt liv, språket, kulturen, livet i moderlandet och till sist det som förde mej till Latinamerika och det kolonialvälde som spanjorerna lämnade efter sej efter erövringen för snart ett halvmillennium sedan. Barcelona hade jag lärt känna tidigare genom mitt boende i Katalonien, nu inne på sitt femtonde år.

Jag har nu hunnit avverka både Ecuador och Mexico. Latinamerika har blivit den drog som kom att ersätta alkoholen. Det hör också till bilden att min gode vän i Gävle, Ingvar Henricson och jag för flera år sedan planerade att tillsammans göra en lång resa, från söder, upp genom Sydamerika med en avstickare till Centralamerika. Planerna är för närvarande lagda på is. Jag har dock under min egen resas gång också hunnit inse att denna väldiga, oändligt stora landmassa helst bör avnjutas i små portioner, bit för bit. Inte i ett sammanhang.

Varför just Argentina? Enkelt. För att skaffa mej ett volontärjobb där. Jag har inte funnit någon organisation i Sverige som ordnar detta, såsom det fungerade med Ecuador och Mexico. Däremot finns det förmedlingsföretag i Argentina som eventuellt kan fixa ett jobb åt mej. Också det är en utmaning att på plats försöka klara av den här uppgiften. Det är alltså den egentliga anledningen till att jag under april, i Buenos Aires och på andra orter runtomkring, skall undersöka möjligheterna till arbete som volontär senare i höst, då det blir vår på södra sidan av ekvatorn.

En gång i min ungdom, med impulser från släkten fattade jag, såsom många andra, tycke för Evert Taube och hans visskatt. Vi sjöng och spelade hans visor, många av dem kan jag utantill än idag. Här fanns också anknytningen till Argentina och Pampas, massor av namn som Samborombón, Rio de la Plata, Paseo Colón, Carmencita, Ernst George Johansson, krogen  Ultra Mar började åter göra sej gällande. Kan man kanske besöka platserna i samma veva?

Ingvar i Gävle har nu via nätet hjälpt mej att inhämta mer kunskaper om Evert Taube och hans ungdomsvistelse i Argentina. Bland annat har jag blivit medlem i Taubesällskapet och därifrån också inhämtat nya insikter. Har härigenom upptäckt att Evert inte bara var en visdiktare, det finns massor av prosa om hans spännande resor och äventyr. Hur många vet idag att Carmencita, hon som satt på bänken i mantilj och med en ros vid sin barm, har barnbarn som fortfarande lever och verkar i visans estancia i Samborombón.

Carmencita hette egentligen Cecilia de Cortejaréna. Jag har nu fått kontakt med hennes dotterson Martin Cespedes , El Cerro de la Gloria, platsen där allt utspelade sej ett sekel tillbaka. Har också fått tips om att flera av Everts visor finns översatta till spanska och hon som framför den heter Katia Cardenal, med rötter i Nicaragua. En underbar platta inspelad på Cuba! Själv har jag med assistans av Kerstin och Hannes försökt mej på en översättning av Fritiof och Carmencita, den om tangon i Samborombón. Mitt försök till tolkning finns som egen sida här i min blogg. Har nu kontakt med en svensk/argentinska i Buenos Aires som skall hjälpa mej med en korrekt översättning, sedan återstår jobbet med att få den mer sjungvänlig. Rimmandet får man nog lämna därhän. Någon som kan hjälpa mej?

Eftersom jag skall vara i Argentina i april kanske jag själv kan få uppleva visans text: .....dit kom jag ridande en afton i april för jag ville dansa tango.  Har lovat mej själv att den gång jag red i Saint Cyprien var den första och den sista, men jag kan göra undantag, tror jag.

Jag har satt upp några mål för min resa.

- lära känna Buenos Aires

- besöka Eldslandet

- besöka några stora vattenfall i norr, Iguazú Falls på gränsen till Brasilien och Paraguay

- besöka Uruguay och Montevideo, bara tvärs över Rio de la Plata

- lära mej dansa basic tango

- hitta volontärarbete till hösten

- besök på Pampas, Samborombón - Cerro de la Gloria

- översättningsjobb, visan Fritiof y Carmencita

- är det rätt tillfälle att investera i en lägenhet? Trivdes Evert Taube så!

- köpa kåk i Frankrike var ju inte helt fel då, 1997.

Klarar man av detta på fyra veckor?

Har hyrt lägenhet i centrala Buenos Aires, i krokarna Recoleta/Barrio Norte

Kolla mitt nya spännande visitkort:

 HANS HAMMARSTRÖM               

Ayacucho 1034 P.8 "J"          

CP C1111AAF

BUENOS AIRES                        Argentina

Tel: (54-11) 4821-1755   Mobil: +46737168364  Msn: il.com

Mail: [email protected]            Skype: hans.hammarstrom1

     Blogg: hanshammarstrom.blogg.se/argentina

För några veckor sedan var Christina och jag på skidsemester i Orsa Grönklitt med våra barnbarn Lovisa och Elvira, en helt underbar upplevelse. Nästa år skall våra andra barnbarn Sofia och Ludde också vara med. Kolla bilderna!!

Tänk att livet varit så generöst mot mej att jag fått uppleva allt detta och det som väntar.

Vad kan man ge igen mer, än att jobba som volontär för de som inte haft samma tur i livet.



Elvira, Lovisa och jag i Orsa Grönklitt, mars 2008




Tillsammans med Sofia och Ludde inför deras skidresa till Sälen, mars 2008