Argentina

Många här i trakterna har baskiskt ursprung som man är mycket stolt över. Så också familjen Cortejarena. Martín har också galiciskt påbrå och känner sej därför mycket spansk, fast han aldrig varit är. Det är hans dröm att få komma dit en gång i tiden. Det är hans mormor Cecilia som i form av Carmencita fört honom och hans fru till Sverige, det enda europeiska land han känner till. Martín har mycket svårt med svenska namn och dess uttal, vi tränar och tränar men i slutänden blir det så tokigt. Ordet Vinga blir alltid Binja hur man än försöker och med det uttalet har vi svenskar svårt förstå vad han talar om. Hur han får till ordet Taubesällskapet är en annan historia, innan han har kommit fram till slutet har han snubblat på uttalen minst tre gånger. Nåväl, nu spårar jag visste själv ur också, det var ju baskiska ursprunget jag skulle berätta om.

Baskern är därför ett måste här i dessa trakter, alla gauchos bär basker, en svart variant. Därtill har man ett par vida byxor som knäpps runt vristen, inget får fladdra. Kolla sista bilden av Evert Taube, undrar om det inte är just en sådan basker han har på sej där.

Det här är klädespersedlar som inte tilltalar mej, då gillade jag mycket bättre mexikanska breda hattar och spetsiga skinnstövlar.

Glömde visst säga det viktigaste, en argentinsk gaucho är Argentinas svar på Nordamerikas cowboy.

Så här inleds boken om Don Digeo Karlsson de la Rosas roman.

Det är Evert Taubes första verk i genren på mer än fyrtio år (1962). Sättet att berätta är  oefterhärmligt, ledigt och underhållande, fyllt av blixtrande infall och friska naturbilder. Det äventyrets Argentina som här skildras är det som Evert Taube själv upplevde i seklets början - den romantiska frihetens, passionsdramernas och de stora slätternas musikaliska och färgstarka värld. Vad Taube ger är ett sätt att leva, den fria artistens och gauchons stolta livsstil. Berättelsen har ett rikt mönster med många förgreningar, och Taube hanterar romanformen på ett mycket personligt sätt.

Don Diego Karlssons de la Rosa är en ung gaucho, cirkusryttare, sjöman och äventyrare, en frisk romantiker och älskare av unga kvinnors skönhet. Hans far var den svenska sjökaptenen Karl Karlsson, också kalla Lejonmorr, och hans mor en aristokratisk kreolska med indianblod i ådrorna. Don Diegos liv är brokigt. När vi först möter honom sitter han i ett argentinsk fängelse i Chascomus, några mil från Castelli, häktad för mord på en cirkusdirektör.

Det är ungefär så långt jag har hunnit i boken. Här kommer nu lite bilder på dagens gachos, de som jag kommit i kontakt med.

Martin Flores. Här är det kalvskiljning på gång




Undrar om det inte är Mariposa på den här bilden från tidiga morgon




Pappa gauco, Alberto Bianchi




En skugga av en gaucho på Mariposas rygg 



Här ser man tydligt gauchons huvudbonad, baskern




Grillning till lunch pågår, två rejäla köttstycken var, kolla in!




I Carmencitas kök, mätta och belåtna med Martin Flores och Sebastian Prado



Vilken efterrätt, en rejäl ostbit med långkokad sötmjöl i geléform ovanpå




Måste bara få avsluta med årets bild!  Ångrar att jag inte satt på mej en basker.