Rundresa

Jag har faktiskt redan gjort resan på Google Earth, den gick snabbare!

Nu åker vi i verkligheten. Tåget har just lämnat Salta, det är en underbar morgon och soluppgången bjuder njutbara scener. Det ser ut att bli en fin dag, superb för denna tågresa som jag sett fram emot så länge. Denna gång tänker jag berätta till bilderna som kommer. Att få sitta på ett tåg och skriva, titta ut och få inspiration, energi som flödar, då kan man bara njuta i fulla drag. Toner från Anderna fyller vagnen med musik på lagom dämpad nivå.

Njutbart är också att se ekonomin, tar den nu när jag ändock är i tagen! Min resekalkyl bygger på 380 kronor per dygn, summan skall täcka övernattning och förflyttning, inte utflykter som denna (900.-), inte heller flygbiljetten över Atlanten (7500.-). Mitt genomsnitt efter 10 dagar och mer än 200 tillryggalagda mil ligger strax under 300 spänn. Jag har bott bra med ofta rejäl frukost inkluderad. Något att tänka på för den som funderar på att göra en liknande resa på egen hand. Är man två kan man säkert halvera boendet. Mer i glädjebägaren, levnadsomkostnaderna här blir mycket, mycket lägre vilket göra att man kan reducera sina kostnader ytterligare. Det finns mycket prisvärt och gott att pröva av kött, grönsaker och frukt. Läs lite spanska, det är aldrig för sent. Jag började vid 64 med ett språksinne av det svagare slaget. Jag räknar hellre än böjer de oregelbundna verben! Planera och åk är min rekommendation!

Hoppas nu mina bilder kan locka och inspirera.




Först efter en halvtimmes resa efter start får vi dra upp periennerna på tåget, folk efter banan, ofta fattiga, vill inte man skall titta rakt in i deras vardag i Saltas utkanter.

Enkel frukost serveras vid halvåttatiden

Det finns cocabladsthe för den som önskar, skall vara bra för hjärta och hälsa när man snart skall upp på över 4.000 meters höjd. Riktigt gott, jag tog en mugg till!

Skålar med tanten som sitter mitt emot

Assistansbil följer med hela tiden om något skulle hända med tåg eller passagerare. Det känns tryggt




Full rulle mot nya höjder, det börjar kännas i öronen

Jag såg mycket större kaktusar, men hann aldrig fånga dom i bild

Vilka scenerier som passerar





Kolla, vi skall göra en rundsläng och passerar den egna banan. Jag kan inte förklara bättre, helt fantastiskt, vi skall alltså upp på bron

Här en rundsläng till, man korsar den egna banan på högre nivå. Ibland gör man sicksack vändningar och backar upp till högre nivårer

Den här viadukten är bara barnlek mot den som väntar

Mycket speciellt landskap på 3500 meters höjd

Vill du känna hur tåget tuffar fram

Klicka här

Ytterligare en viadukt vi har framför oss

Så snart tåget stannar till dyker det upp boende som vill sälja sina alster





Efter sju timmars resa når vi höjpunkten viadukten vid Pulvorilla på mer än 4200 meters höjd

Den som vill följa med på en videoresa

Klicka här








Lyssna hur svårt jag har att berätta på den här höjden!

Klicka här



Hela tågresan avslutades på ett trevligt sätt. Kolla in farbrorn längst ner till vänster i bild. Vi åt lunch tillsammans och han var inte roligare då.

Om du vill se

Klicka här



Vi har just gjort en resa tur och retur på en del av norra andiska järnvägen, konstruerad på tjugutalet. Hela sträckan Antofagasta(Chile) - Salta var främst avsedd för godstransporter från norra Argentina till närmaste kust. Idag endast turisttåg som avgår en gång i veckan på lördagar.

Första planerna till en järnväg lades upp redan 1905. Byggstart 1921, färdigt 1948. Viadukten Polvorilla är 224 meter lång och 63 meter hög från marken, den ligger på 4220 meters höjd över havet, byggdes under åren 1929-32. Man hittar mer info på nätet.


Salta i september 2009
Hans Hammarström