Machu Picchu

Som regel sätter jag en ära i att fixa allt själv när jag är ute på resa. Fixa hotell, helst via nätet, ordna med buss- och tågresor, i städer och tätorter uttnyttja kollektivtrafiken, sällan taxi. När det gäller resan till Cusco och Machu Picchu har jag gjort tvärt om och lyxat till det hela. En resebyrå i La Paz har fått fixa rubbet. Hotell, transfer, bussar, taxi, tåg och guide. Jag har bara låtit mej fösas fram. Faktiskt riktigt skönt ibland, en heldag utan planering. Det är ju halvtid för min del och jag tycker mej värd lite avkoppling. I morgon styr jag kosan söderut, ner efter stillahavskusten.

Först lite orientering. Vi befinner oss i Peru, Cusco är det gamla inkarikets huvudstad. Idag är det Lima som styr landet, den stad som spanjorerna byggde upp. Ett par mil norrut från Cusco ligger Machu Picchu som är delar av det gamla riket. Cusco ligger på 3500 meters höjd, Machu Picchu cirka tusen meter lägre

Min Machu Picchufärd startar i ottan. Frukost på hotellet redan klockan fem, sedan kommer händelserna slag i slag.




Färdkarta. Tåget utgår från Poroy numer, dit tar man sej per buss



Ombordstigning på tåget i Poroy, jag åker en lyxklass. Backpackers tar ett annat tåg.





Interiörbild. Lägg märke till fönstren i taket




Frukost serveras även på tåget



Jag hade tur som fick Lourdes till bänkkompis på både upp och nerresan. Det är sällan jag får känna mej som en tunnis. Lourdes är brasilianska, bosatt i São Paulo och jag tog för mej av hennes portugiska kunskaper. Min sista vecka avslutas ju i Brasilien, något nytt fick jag lära



Efter ytterligar en busstur och en kvarts fotvanding når man äntligen målet, Machu Picchu






Om man vill höra vad jag har att säga


Klicka här



Det blev inget bra så jag bad en man i gruppen att videofilma mej så skulle jag göra bättre ifrån mej. Det blev ändå värre. Vill man se inslaget så kommer det här. Miss att inte ha en mikrofon vid sådana här tillfällen.


Klicka här


Ett nytt volontärjobb som reporter på TV vågar jag nog inte ens fråga om





När fotografen fick höra mej tala. gissade han på svenska eller norska. Hans fru pratade svenska så han visste hur det lät. Här Mark och Pauline från Minnesota. Pauline hade bott i Stockholm under ett år och hade lärt sej så bra


Här ett bilsvep som talar för sej själv, jag vilar en stund



















Jag har gått på inkaleden


Klicka här



Klippblockets form stämmer med bergets siluett om man hittar rätt vinkel, det klarade jag inte, det får duga så här

 



Här väntar tåget på hemfärd, tre timmar uppför, det är tusen meters nivåskillnad





Men titta, där sitter ju Fredrik!!




Visst är dom lika, Antonio från Barcelona hälsar Fredrik





Den som orkar med en tågvideo tlll



Klicka här





En sista bild från Machu Picchu, den verkliga toppen som bär namnet ligger bakom mej



Iquique, Chile i september 2009

Hans Hammarström














 


Kommentarer
Postat av: Malin

Vilken häftig resa - jag önskar verkligen att jag hade fått vara med!! Var det modevisning på tåget hem? :) Sköt om dig! puss och kram Malin

2009-09-30 @ 07:13:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0