hanshammarstrom.blogg.se/pantanal

Tanken svindlar! Jag som närt en förhoppning om att få jobba volontärt i Brasilien har nu tagit ett steg närmare målet. Jag har anmält mej för volontärarbete till fotbolls-VM 2014 där Brasilien står som värd. Genom Sveriges Radios sydamerikakorrespondent Lotten Collin i Rio de Janeiro har jag fått kontakt med en svensktalande brasse som jobbar för en organiasation inom Fifa.

Rafael har nu fixat till en intervju med mej i Fifas tidning inför VM. Dessutom på portugisiska, vilken krydda! Klicka på länken nedan, det som handlar om mej finns ett par rader ner i texten. Man kan alltid använda google translate om man vill veta vad jag har att framföra i sammanhanget.

http://pt.fifa.com/worldcup/organisation/volunteers/news/newsid=2181681/index.html

Chansen är dock små för min del, det lära vara inemot 20.000 som anmält sej.

Mellanlandning i New York. Jag hann precis ta mej in till Manhattan via pendeltåg och metro till nya World Trade Center och Ground Zero.

Gula linjen i São Paulo är häftig med sina förarlösa tåg. Jag ställer mej gärna längst fram och låtsas jag är förare. Har han fått pippi igen? Minns då särskilt när moster Vera och jag 1950 premiäråkte Stockholms Tbana från Slussen till Stureby, den kallades då för Gröna faran.

På fyratimmars rundvandring i São Paulo, här i Anhangabaú. Bra morgongympa för hjärnan är att träna på uttal av alla de platser man besökt, många har indianskt ursprung. Smaka på Itaquaquecetuba och försök repetera utan att se ordet!

På promenaden passerades detta skyltfönster. Så sympatiskt att flickor som inte längre är trådsmala också får sitt utrymme. Så snygga och färggranna skyltdockorna är!

Mina rumskompisar på WE-hostel. Norton från Brasilien, Ana och Suki från Kanada och Kina. Här på friluftskonsert i Ibirapuera Park. Symfoniker från Hamburg gästar. Norton och jag pluggar engelska resp. portugisiska tillsammans. Bra utbyte då vi båda är urdåliga på resp. språk, kommunikationen funkar dock stapplande.

Det är något märkligt med utländska ungdomar. Man accepterar mej som en kompis, jag behöver inte tränga mej på. I min person ser man att livet inte behöver vara slut efter 60, vilket inspirerar många. Nu skall man hem och berätta för sina föräldrar och deras!

Här köper man bussbiljetter västerut. Jag skall åka med den mer lyxiga varianten, executivo, till Campo Grande i regionen Mato Grosso do Sul där finns Pantanal Resan tar ca 13 timmar. Det lär vara varmt som bara attan, rejält med mosquitos också! Pantanal är en utlöpare till Amazonas söderut. Här kommer en kort beskrivning av området, delvis saxat ur diverse litteratur i ämnet.

Denna min tolfte resa till Latinamerika har jag som huvudmål Pantanal i västra Brasilien. Jag har läst en hel del om detta område och tänkte lite kortfattat berätta om vad jag tror väntar.

Pantanal betyder träsk på såväl portugisiska som spanska. Något träsk är det emellertid inte, däremot översvämmas två tredjedelar av området under regntiden som infaller mellan november och april. Jag är alltså sent ute! Pantanal är ett vidsträckt, deltaliknande område, stort som halva Frankrike. Det ligger precis mitt i Sydamerika om omges av höglänta områden. Större delen ligger i Brasilien men det når också in i Bolivia och Paraguay. Pantanal får ibland tillnamnet Terra de Ninguem Ingenmansland. Få människor bor här, inga städer eller byar finns, bara enstaka rancher, fazendor. Det är alltså en glesbygd som får Norrlands inland att framstå som tättbefolkat.

I tropikerna i allmänhet, och i Pantanal i synnerhet finns en hel del ultraläbbigt. Eller vad sägs om vampyrfladdermöss, skallerormar, anakondor, mördarbin, pirayor, stingrockor, giftspindlar, giftsteklar, skorpioner, bitska giftmyror, jaguarer och pumor.

Vampyrer och anakondor attackerar aldrig människor, giftormar är lätta att undvika bara man tittar var man sätter fötterna, pirayor är vanligast grillade eller som ingrediens i soppa - pirayaattacker hör mest till sägnernas och filmernas värld. Stingrockor finns bara på få och kända ställen, giftspindlar, steklar och skorpioner får man leta noga efter och giftmyrorna lär bo i vissa lätt igenkännbara träd och de stora katterna ska man vara lycklig om man alls får se. Mördarbina måste man se upp för, dom kan attacker i svärmar och många bett är direkt livsfarliga.

Jag har gjort safariliknande besökt i Amazonas djungler flera gånger, visserligen bara i utkanterna men har då aldrig råkat ut för vare sej insekter, ormar eller andra djur. Av obehagliga insekter har vi mer i Sverige, jag tänker på mygg, knott, getingar, fästingar och spindlar. Hua!

I Pantanal finns närmare 700 olika fågelarter och ett 80-tal däggdjurarter. Dessutom finns kajmanen i tusental, den tillhör inte den aggressiva sorten av krokodiler. Som regel drar de sej undan om man kommer för nära. Vad djurvärlden beträffar finns här en otrolig artrikedom och eftersom landskapet är relativt öppet är det betydligt lättare att få syn på djur och fåglar här än i de täta regnskogarna.

Det var i dessa trakter som Arne Sucksdorff verkade under många år, här skaffade han sej också sin infödda fru Maria. Jag har nyligen läst hans intressanta bok Ett hem på jorden för att lära mej mer om trakterna. Boken innehåller bedövande vackra och spännande färgbilder. Efter vad jag förstår har han tydligen gjort mycket gott för Pantanal och kan betraktas som helgonförklarad, det framhålls gärna i litteratur på svenska.

Hoppas vi ses om ett par dagar i Pantanal!

Hans Hammarström, São Paulo den sista september 2013