Brak Obama
Doktorns ord är hårda. Ni har precis samma typ av mage som president Barak Obama, konstant besvärlig. Då är det extra viktigt att alltid tänka på vad man stoppar i sej. Det skall vara mycket fibrer, mörkt bröd, frukt och grönsaker annars vägrar tarmen att samarbeta med ägaren. Som hos mej just nu, sedan tre veckor tillbaka, storstrejk, värkmästarn i magen vill inte vara med längre. Vid presidentens besök här i landet för någon vecka sedan gick han som vanligt på just denna diet. För min del viss tröst, att den egna magen funkar som magen på världens viktigaste person. Bör man kanske glädjas åt sin presidentliknande tjocktarm. Jag har inte berättat för mina närstående att mina magproblem börjat utvecklas till en Ecuadorliknande situation, den som slutade med akut operation för tarmvred.
Nu sitter jag mitt emot Doktor Luis Chehter, Clinica Médica, Gastroenterologia, Hospital Albert Einstein, Sociedade Beneficente Israelita Brasileira. Sjukhuset ligger inte långt från Malins Place i välbärgade områden. Det är mina kompisar på Okupe Hostel som sagt att gå till det bästa sjukhuset här i São Paulo om det ändå är försäkringen som betalar. Det bästa är gott nog. Nu har jag fått kläm på att hit kommer allsköns kändisar från hela världen, politiker, filmstjärnor, idrottsmän, kungligheter, även om dessa celebriteter har bra sjukvård i sitt hemland. Sydamerikas högst rankade sjukhus om man från tro guiden som hjälpte mej till rätta i det stora huset.
Doktorn talar hyfsad engelska men bättre tyska. Han vet mycket om svenska kungahuset men på frågan om Silvia brukar gästa sjukhuset svarar han undvikande. Albert Einstein är i alla fall känd för att ha en i särklass välrenommerad estetikkirurgi berättar han. Doktorn är påfallande lik vår gode vän Jean-Louis Bremond, förmodligen något yngre, både utseende och sätt känns så välbekant. Jag tar ingen bild, vill inte få en stämpel på mej som misstänkt skattefogde. För sitt feta konultationsarvode om motsvarande 2.600 kronor skrivs ett kvitto som har mycket mer att önska. En redovisningsnörd skulle gråta. Enligt uppgift dock tillräckligt för att försäkringsbolaget skall blir nöjd. Där lär man nog få hicka ändå.
Konsultationen varar över en timme, han tar gott om tid på sej, han frågar massor om min person, jag känner mej trygg hos honom. Vi har kul ihop. Efter noggrann undersökning av alla vitalare delar sammanfattar doktorn. Alla mina värden perfekta, inget fel på tarmen. Slarva inte med maten, och med den medicin Movinlax jag skriver ut kommer magen att vara i bästa trim inom högst fem dagar. Givetvis vill jag tro på hans ord men efter två dagars medicinering och kostrådsätande avges inga som helst signaler om att något stort är på färde.
På väg till bussen ungefär tre timmar före beräknad mötestid
Buss 477U-10 kommer, jag räknar minst en timmes resa innan bussbyte, vi gamlingar stiger på där fram
Här i hörnan Rua Floriano/ Rua Bandeira Paulista skall jag byta buss
I den halvtimmeslånga väntan på bussen, detta foto, kolla planet som kom precis!
Skyskraporna liksom växer upp ur grönskan
Äntligen kommer bussen, ytterligare en timmes resa väntar
Här i São Paulo skall man också resa sej för överviktiga, kolla damen på skylten! Undrar just vad svenska kvinnosaksrörelsen skulle tycka. Något att ta efter? Vad säger månne de som känner sej träffade?
Framme i god tid, hela resan tog en bra bit över två timmar
Snyggt sjukhus, Albert Einstein
Djärv design
Det finns en nyare och en äldre del med broar emellan
Här står svärmödrarna på rad i rabatten
Entrén, misstänker att de flesta besökarna kommer per privatbil eller taxi. Långt att trava från bussen och jag var ensam i värmen, i backen, med lackande resultat
Stilig entré, bilden dock alldeles för mörk för att ge den rättvisa. Allt är så flott här.
Spenderar tid i Alberts cafeteria, läser Folha de S Paulo, begriper inte mycket men det handlar om samma världsnyheter som i Sverige, oroligheterna i arabvärlden tar stor plats liksom Japan
I denna reception tas utlänningar emot, man talar engelska här
Här får man en egen guide som lotsar genom sjukhuset till rätt avdelning. Min guide längst till höger.
Hans syster var i Stockholm förra året och träffade en svensk ung man som hon fortfarande håller kontakt med. Kanske sa det klick som för Silvia!
Bildkavalkaden äntligen slut, ingen bild på doktorn av förklarliga skäl.
Jag begriper inte hur kroppen funkar, när man efter tre veckor bara som hastigast besökt toan en gång, och ändå känner sej i perfekt form. Alla kroppens funktioner på topp!! För all framtid kommer jag att se President Barak Obama som om han liksom jag går och väntar på ett riktigt rejält brak.
Brak Obama, å hej, nu tar vi í för kung och fosterland!
Hans Hammarström, São Paulo i mars 2011
