Prästernas barnbarn
Det är viktigt för de flesta människor att utöver familj och vänner kunna identifiera sig i omvärlden, ingå i ett större sammanhang och dessutom finna sin plats i historien. Jag har upptäckt att ju äldre jag blivit desto mer har funderingar om mitt ursprung växt sig starkare. Vem är jag och varför? Vilka värderingar för jag vidare till kommande generationer. Föräldrar, syskon, släkt och vänner som utgjort just min egen uppväxtmiljö måste tillsammans med genuppsättningen ha haft ett avgörande inflytande över min egen personlighetsutveckling. Du, som idag utan att kanske veta om det, tillhör prästernas barnbarn kan vara stolt. Det finns en spännande historia med rötter på Åland flera hundra år tillbaks i tiden. En romantiserande släktkrönika med titeln "I Kumlinge prästgård" skildrar våra förfäders åländska liv på sextonhundratalet och den närmaste tiden därefter. Jag tror det är mindre vanligt bland folk i allmänhet att kunna gå så långt tillbaka i tiden. Aningen unikt.

"Det är stormaktstid i Sverige, Drottning Kristina har just abdikerat och hennes kusin Karl X Gustav är nu kung. Scenen är en försommardag 1655 på Kumlinge Prästgård där kyrkoherden Andreas Mansnerus förbereder dagens högmässa................."
Mina barnbarn är idag tolfte generation efter Andreas i rakt nedstigande led, på samma sätt som du och de dina, även om vi inte bär efternamnet.
Vid tider då Sverige förlorade Finland och Åland till ryssarna 1809 delades släkten Mansnerus upp i princip i tre grenar. En for till USA, några stannande på Åland och en bosatte sig i Stockholm. Det är den sistnämnda gruppen vi tillhör genom Hjalmar och Emma Mansnerus på Skeppsholmen. Av deras fem barn finns ättlingar efter Fridolf, Alice och John. Elsa och Gunnar hade inga barn.

Så här såg familjen ut, troligen runt förra sekelskiftet. Gunnar, den yngsta, finns inte med på fotot, troligen var han bara ett projekt vid tidpunkten.
Vi är idag många ättlingar, det största flertalet efter Alice som gifte sig med Carl Hammarström och fick sju barn, Inga, Britt, Ulla, Vera, Gun, Elsa och Nils. Fridolf hade två barn, Gösta och Edit. John hade en son, Erik. Ett postumt tack till Gösta som genom sin forskning och intresse för släkthistorien gjort det möjligt för oss efterlevande att få kännedom om delar av vårt ursprung och de egenskaper vi ärvt och bär med oss i våra gener. Det finns för den ambitiösa säkerligen möjligheter att gå längre tillbaka i tiden med hänvisning till den unika arkiveringsmodell vi haft i Sverige sedan urminnes tider. Det gäller även Finland så länge landet var en del av Sverige fram till 1809. Att släktforska via nätet är en spännande sysselsättning på gamla dar.
Innan det är dags för mig att knalla vidare känner jag det som min plikt att bidra till att vår släkthistoria får leva kvar i många generationer framöver.
Jag skulle gissa att vi är minst ett hundratal ättlingar efter Hjalmar och Emma. Min ambition är att som pensionär på gamla dar kartlägga oss, hur många och vilka vi är 2014. Efterlyser gärna uppgifter på den unga generationen, de som skall föra arvet vidare och som inte finns med på de här bilderna från 1987 då vi alla träffades på en båtutfärd.


Kolla noga på bilderna hur just du eller dina föräldrar, mor- och farföräldrar finns representerade, också anhöriga till deltagarna.
Med dagens sociala medier och elektroniska hjälpmedel borde uppgiften att kartlägga oss 27 år senare inte vara alltför svår.
Så här växer ett släktträd i nutid, vi lämnar den äldre generationen därhän. Vi börjar med det egna jaget, eventuell partner och barn. Sedan kommer syskon. Kusiner har föräldrar som är syskon. Sysslingar har föräldrar som är kusiner. Så fortsätter det enligt samma princip med bryllingar, pysslingar och trasslingar.
Finns det någon som känner sin trassling? Eftersom jag och min syssling Lena Mansnerus har några kontakter med Ålandsgrenen och min kusin Leif Mansnerus med USA-grenen så borde uppgiften inte vara alltför omöjlig att åtminstone finna en pyssling.


Här följer bilder på den äldre generationen, några fanns med på Ingas och Britts resp. bröllop.

Kolla Hjalmar och Emma längst ut till höger i mellanraden. Emma dog strax efteråt. Här finns också Elsa, Gösta, Edit, John, Erik, Alice och Carl med på fotot . Någon som möjligen kan identifiera fler "kändisar"?
Hjalmar verkar vara en skön gosse!

Britt och Ackes bröllop 1945,

Om någon är intresserad av de bilder som finns presenterade i bloggen sänder jag gärna över mina filer som då lättare går att förstora och analysera.
Jag har för avsikt att framöver berätta släkthistorien i småportioner. Nästa inlägg handlar kortfattat om vad som hände i Kumlinge Prästgård och hur vi hänger ihop med häxjakten på den tiden. Kanske kommer det i framtiden att finnas någon ättling som vill skriva del II av "I Kumlinge prästgård" och då får vi säkert vara med på ett hörn.
Alla ättelägg är givetvis välkomna att bidra med sina egna fotografier och historier, värda att berätta och som man vill skall leva vidare. Kanske Leif Mansnerus kan designa oss en egen Kumlingesjal?
Hans Hammarström, Näsby Park april 2014